Idag bjöd jag på tacos. Kryddad köttfärs, massor av grönsaker, svamp, ost, naturell yoghurt och salsa tillsammans med tortillabröd och nachos. Mumsigt värre och så men jag insåg ganska snabbt att det är himla svårt att förklara för irländare (som inte lever i en det-är-dags-för-tacos-och-fredagsmys-kultur) hur man ens äter det på rätt sätt. Barnen undrade dessutom varför de just idag fick äta chips till middagen. Och Ewan kallade brödet för pannkaka. Och Jessica sade att det smakade som pizza och att vi svenskar hade sådan tur som både hade pizza och tacos som smakar som pizza. Och jag liksom bara satt där och suckade lite för mig själv samtidigt som jag skrattade lite för högt.
Och det slutade bra. Jessica som inte ens gillar kryddor fick i sig en hel (utan grönsaker dock) och Kevin, min värdpappa, åt som bara den precis som Jennifer gjorde när hon kom hem lite senare. Jag har till och med hört rykten om att detta kan leda till en liten veckotradition i familjen Lynam. Vilken otrolig tur då att jag har en påse tacokrydda till övers.
Och som alltid är det lika roligt att lämna lite svenska spår efter sig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar