Det är storm ute. Vindarna blåser så det ilar i kroppen och på bakgården ligger studsmattan upp och ned. Jag har slagit in paket, skrivit julrim och packat resväskan till maxvikt. Barnen öppnade sina julklappar från mig så här redan den 18 december och sen åt vi tårta. Och sade hej då.
Och jag trodde inte att det skulle vara så här svårt att krama om dem och säga: ses nästa år. Och jag trodde inte heller att det skulle kännas så här nervöst att få komma hem. Men imorgon flyger jag till Sverige för att fira jul. Men den tionde januari så kommer jag tillbaka till Irland. Och det känns underligt att det är en returbiljett jag reser med och inte en enkel.
kul! jag åker ju den 10e! vi kanske sitter på samma plan?/Felicia
SvaraRaderaVi längtar efter att få träffa dig! Det skulle vara väldigt roligt om ni har några minuter över och svänger förbi på vägen hem ikväll!! Då kan du sluta cirkeln - vi var ju sista anhalten innan Irland.... kram från fam Persson
SvaraRadera